Jag insåg precis att jag varit här i tre veckor nu. Ihh! Tiden försvinner verkligen läskigt fort, men så är det väl när man har roligt. Och när man har mycket för sig, för det har jag verkligen. Men inte på det där stressiga sättet att det är mycket jag MÅSTE göra, utan istället att det är mycket jag VILL göra. Det känns toppen! Dessutom håller förkylningen på att bli bättre, och det är inte så farligt att diska för hand som jag trodde, och jag kan nästan laga mat! Ikväll har jag avancerat från mina tidigare tomatbaserade pastasåser, till fattiga riddare. Väldigt enkelt och gott, med skinka och ost, eller  med rostad kokos och banan. Läs och häpna där hemma! Jag kommer nog inte dö av svält här ändå, vilket ju är en hemskt uppmuntrande tanke. Nu ska jag fortsätta tänja på mina matlagningskunskaper och göra mig lite te. God natt alla!